Hjärnskada

Terminologi

• Commotio cerebri, Hjärnskakning: Äldre benämning av lättare hjärnskada, se klassifikation nedan.
• TBI (Traumatic Brain Injury): Traumatiska hjärnskador
• NK: Neurokirurg
• NIVA: Neurointensivvårdsavdelning
• Kraniotomi, Dekompressiv kraniotomi: Kirurgisk öppning av skallbenet för att minska det intrakraniella trycket.

Bakgrund

Traumatiska hjärnskador står för ungefär två tredjedelar av traumarelaterade dödsfall och utgör den tionde vanligaste orsaken till vård på intensivvårdsavdelning. TBI delas in i:

• Primära skador som uppstår på skadeplatsen på grund av direktvåld mot vävnaden, kan vara både fokala och diffusa.
• Sekundära skador som är följdskador och uppstår senare under förloppet. Sekundära skador kan påverkas av handläggningen i det initiala traumaomhändertagandet om detta sker suboptimalt.

TBI är vanligt vid trauma, särskilt i samband med vid trubbigt våld och vid hög energi. Hög misstanke om TBI skall finnas vid högenergivåld mot huvudet. I 90% av de TBI-relaterade dödsfallen har man sett ischemiska förändringar, cerebral ischemi sekundärt till trauma misstänks därför vara en vanlig dödsorsak. Traumaomhändertagandet bör därför fokusera på att i första hand förhindra sekundära skador och bevara patientens normala fysiologi. Denna riktlinje är framtagen för att belysa särskilda aspekter av isolerad TBI. Genom att förbättra vårt primära omhändertagande av patienter med TBI kan vi förhoppningsvis minska de sekundära skadorna.

Klassificering

• Minimal TBI
  • GCS 15
  • Ingen amnesi
  • Inga fokalneurologiska symtom
• Lätt TBI
  • GCS 14-15
  • Riskfaktorer avgör handläggning
• Medelsvår TBI
  • GCS 9-13
• Medelsvår TBI
  • GCS 3-8

Akutomhändertagande

Akutomhändertagande av patient med TBI.

Behandling

Behandling av TBI.

Transport

Inget organskadespecifikt finns att tillägga förutom vanliga förberedelser inför Transport till annan vårdinrättning.

Omvårdnad

Omvårdnad och övervakning av patienter med TBI.

Rehabilitering

Traumatiska hjärnskador kan leda till nedsättning av kognitiva-, emotionella- eller motoriska funktioner och ofta en kombination av dessa. Funktionsnedsättningarna kan i vissa fall vara uttalade så att personen inte klarar av att ta hand om sig själv men ibland lindrigare vilket medför att personen blir återställd. Bedömning och träning av förmågan att klara dagliga aktiviteter ska påbörjas tidigt i rehabiliteringsförloppet och kan fortsätta i hemmet, på korttidsboende eller rehabiliteringsinstans. Ha en låg tröskel för att remittera traumapatienter till klinik för rehabilitering.

Rehabmedicinska vårdplatser finns på Universitetssjukhuset i Linköping (US) samt Vårdcentrum Finspång (NiF). Riktar sig till patienter med sjukdom/skador som har ett rehabiliteringsbehov som inte kan tillgodoses på andra vårdavdelningar, mottagningar eller i hemmet. Patienterna ska vara medicinskt stabila, ha potential till att förbättras och vara motiverade till rehabiliteringen. Remiss ska med fördel utfärdas tidigt i förloppet.

Vid hemgång till hemmet samt korttidsboende där teamet bedömer att behov av rehabilitering föreligger utfärdas remiss till Neurorehab, Rehab Öst som finns på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. De ansvarar för poliklinisk rehabilitering av neurologiskt funktionshindrade och specialiserad rehabiliterande hemsjukvård (SRH) i Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Remiss utfärdas av läkare, avancerad specialistsjuksköterska eller fysioterapeut.