Hjärnskada Behandling

Från traumamanual.se
Hoppa till:navigering, sök

Konservativ

Text om konservativ behandling, var - akutsjukhus eller traumacentrum?

Operativ

Dekompressiv kraniotomi kan behöva påbörjas av allmänkirurger på akutsjukhus i vissa situationer.

Indikation

  • Epidural- eller subdural expansivitet som påvisats med DT-huvud och hotande inklämning. I samråd med neurokirurgjour bedöms patientens tillstånd inte tillåta transport till Neurokirurgkliniken.

Kontraindikation

  • Övriga samtida traumatiska skador som inte är förenliga med liv

Procedur

Figur 1. Snitt vid kraniotomi.
  1. Antibiotikaprofylax i form av Ekvacillin 2 gram. Upprepas efter 3 timmar.
  2. Kontrollera att patientens halsrygg är friad med DT för att kunna vrida nacken och komma åt rätt sida.
  3. Patienten placeras på rygg med huvudet i ”huvudskålen”. Med fördel och med halsryggen i beaktande läggs patientens huvud lite snett, vinklat med den sida blödningen sitter på mot taket. Innan man rakar och markerar lambåsnittet kontrolleras DT-bilderna på sal och att rätt sida av huvudet exponeras och markeras. Raka huvudet med maskin.
  4. Markera med penna medellinjen och var incisionen ska gå. Den startar vid hårfästet i pannan, går med fördel 2-3 cm lateralt om medellinjen ca 15 cm bakåt innan den böjer av mjukt ned ovan och sedan framför örat och avslutas någon cm framför tragus, se figur 1.
  5. Bedöva med lokalanestesi MED adrenalin läggs med markering. Incision med kniv ned till ben. Blodstillning med diatermi eller hudclips. Hud och periost skrapas loss med rasp och viks framåt.
  6. Ihoprullad duk under hudlambån för att minska knickbildning och sämre blodflöde. Viras in i en väteperoxidindränkt duk.
  7. Borra vinkelrätt mot skallbenet, 5-6 borrhål. De mest mediala högst upp på skallen ska göras 3-5 cm medialt om medellinjen för att undvika sinus sagittalis. Lossa duran från skallbenet försiktigt (kanske inte behövs vid epiduralhematom) med först en vinklad dissektor och sedan eventuellt en urfjäder mellan hålen. Sköterskan sätter på sågbladet på trepantionsinstrumentet. Såga sedan med klacken på sågen mot benkanten och gå mellan hålens ytterkanter. Som alternativ finns den mekaniska Giglisågen som via ledare tas upp mellan två hål och man sågar då med handkraft upp benlocket. Lossa sedan benlocket försiktigt.
  8. Blödningar från benet stillas med vax på dissektor. Epiduralhematom sugs och/eller plockas bort försiktigt, blodstilla sedan med bipolär diatermi. Rikligt spolande. Försiktighet med att peta under benkanter. Vid subduralhematom öppnas duran med durakniv och sax. Kryss- eller bågformat. Eventuellt används diatermi på durakanterna. Durasnittet ska sluta strax innan benkanten så den inte försvinner in under ben och försvårar ihopsömnaden. Spola och sug rent från blod och koagler.
  9. När hemostas uppnåtts sys duran igen med vicryl. Eventuellt läggs drän dessförinnan.
  10. Benlocket läggs på plats och skruvas fast med skruv och små benplattor. Subkutan vicrylsutur och till sist fortlöpande langettesutur i huden.

Intervention